Foto: Linn M/Niklas S//Eljest Art CollectiveJag är för ohanterlig för det här livet och vill bara sova tills nästa gång det händer nåt kul. Ikväll kommer mina föräldrar vara stolta för att det låter bra att ha ett barn som gör grejer som får vara med på TV. Men egentligen är jag bara en odräglig slyna snarare än designer och allt handlar om att få gå runt i fuskpäls och skrika könsord men det får man ju helst inte säga högt. Känner mig lurad över att ha växt upp i tron att livet skulle vara något att vara tacksam över när allting egentligen bara är ett enda stort skämt. Om E:s inspirationskällor är horor och knark är mina snus och strap-on´s och det enda jag kan lyssna på är Crookers - We are all protitutes. Jag tycker liksom fortfarande att det är revolutionärt att protestkissa på pissoarer och skita i att borsta tänderna. If I can´t drink rom and cola to it, it´s not my revolution, eller hur var det nu igen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar