ÄH VI KÖR IGEN

HAPPY HAPPY TWENTYFIVE!

BEACH 2009

Nu är det sommar, sol och rövsvett. Skavsår och mozarellafärgade legs. Precis som varje sommar kan jag inte sluta glo på alla dessa avklädda människor. Jag hamnar i ett jävla chocktillstånd! I sju månaders mörker är de enda nakna och avklädda människorna som figurerat i min omgivning photoshoppade i reklambilder, nerbantade och retucherade i modemagasin eller plastikopererade i porrfilm. Med undantag för ett och annat fylleknull, som såklart har idealiserats till något assnyggt, har jag med andra ord inte sett några riktiga människa nakna.

Och så kommer sommaren.

Svensson sliter av sig kläderna. Din Mamma sliter av sig kläderna. Varenda jävel sliter av sig kläderna. Verkligheten. Den ljuva verkligheten. Ingen film där Cameron Diaz får gå in och få sin rumpa förminskad. Inget modereportage där barn låtsas vara vuxna för att inga andra är tillräckligt spinkiga. Det är celluliter, bländande blekhet, svett, könshår, tjock, smal, ful, snygg, ölmage, hängröv och doftande kön.

För jävla gött med lite riktiga människor. Men min idealindoktrinerade låtsasvärldsbild får för i helvete en psykos. Kan inte sluta glo. Kan inte sluta äcklas. Vill retuchera alla eller springa därifrån. Det spelar ingen roll att Stockholm är en jävla snyggvestad med nästan perfekta människor överallt. Det är ändå inte Baywatch.

Jag är verkligen helt jävla överskadad. Media har verkligen lyckats döda mig.

DEN OÄNDLIGA HISTORIEN

Photo. Anders Petersen

Kate Bush och blåmärken. Svarta tuschbokstäver i bok med förvirrande funktion. Saknar dig och dig och dig och dig. Ibland undrar jag om du förstår det. Ibland undrar jag inte alls.

Och språket blir alltmer ett stycke materia. Utan annan funktion än att understryka min ensamhet.

Sarkasm och rödvinsfläckar. Fylledimma, regndimma, svettdimma.

Men även om språket alltmer blir ett stycke materia är ensamheten inte något större problem. Det är fullt med folk runtomkring och känslan är inte i samförstånd med verkligheten.

Jag är glad nu. Det finns fotografier som visar det.

DET GÅR BRA NU

Kompis det går bra nu

DO IT

Photo: jblyth.com/blog

MOSHPIT

Photo: jblyth.com/blog

Om en månad är jag i France. EU-projekt för designers, konstnärer och dansare från hela Europa som syftar till internationellt samarbete. Workshops, gemensam slututställning och performance. Jag tänker dock mest att jag ska dricka vin och vara snygg i tre och en halv vecka.

Veckorna går. Allt är ett virrvarv av stirrande i väggen, sena nätter på Berns, psykoANALys och punksvett på 44an. Det kliar på kroppen och jag har skavsår i hjärnan.

SMYGRASISM, ICKESMYGRASISM OCH NATIONALDAG

Photo: Kommer inte ihåg varifrån det är

Imorgon är det Sveriges Nationaldag och den splittrade extremhögern har valt att inte genomföra någon gemensam demonstration/manifestation. Till söndagens val satsar det rasistiska partiet Sverige Demokraterna för fullt för att ta sig in i EU-parlamentet. - Konservativ, främlingsfientlig politik som kategoriserar människor i "svenskar", "icke svenskar", "kvinnor" och "män". Något som går ut på att tillskriva människor vissa socialt konstruerade egenskaper, men som istället framställs som essensialistiska och oföränderliga. Syftet är att idealisera den vita, manliga, heterosexuella normen.

Om det ändå hade varit så väl att denna politik endast återfanns inom extremhögern hade det känts mer okej att gå ut och spöa några nassar imorrn för att sen återgå till det borgerliga ickerevolutionära levernet i innerstaden. Men så är det inte.

Det svenska samhället präglas nämligen av en vardagsrasism som hela tiden reproduceras genom att den är institutionaliserad och således genomsyrar hela samhället.

Det är lätt att förringa "vardagsrasism" till okunskap och förvirrade tonåringar. Men denna "vardagsrasism"/"folkliga rasism" har till stora delar redan i förväg formulerats av "eliterna". Något som politiska ledare och massmedia uttnyttjat populistiskt och på så sätt kunnat utestänga ”De Andra” från eliternas egna utrymmen (såsom media, vetenskap och politik).

Rasifiering! - en social konstruktion som gjort rasbaserade ideologier till ett genomträngande värdesystem i västvärlden. Fördomar och diskriminering är något inlärt och som främst lärs in från den offentliga diskursen, som politiska debatter, TV-program och nyhetsrapportering. Vilka alla till stor del kontrolleras av, surprise, ”eliterna”.

Den institutionaliserade rasismen, som i sig alltså är en elitdiskurs, lägger med andra ord grunden för maktförhållanden i samhället och en diskriminering av de människor som definieras som ”de andra”. Resultatet kan vi skåda i exempelvis exkluderingen på arbetsmarknaden, som i sin tur bidrar till både klasskillnader och boendesegregation.

Rasismen fungerar alltså som en genomgående social praktik och är så pass indoktrinerad i människors tänkande att den omedvetet formar hur vi kategoriserar och värderar vår omgivning utifrån rasistiska tankemodeller. Faktorer som påverkar både vilken position en människa har i samhället, och hur denne skapar sin egen självbild, uppfattar- och uppfattas av andra.

Det går inte att komma ifrån att vi fortfarande lever i ett samhälle präglat av det koloniala arvet med dess kunskapssyn om över- och underordning. Ett kolonialt arv som skapat, och fortfarande skapar, ojämlika, diskriminerande och rasistiska maktförhållanden i såväl samhällsstrukturen som på individnivå. Måhända att vi ska vara rädda för den växande nazistiska rörelsen. Men det är nog den institutionaliserade smygrasismen som egentligen är den mest skrämmande. Den reproduceras av eliterna och påverkar således hela samhällets utformning och dess invånare.

Imorgon ska det skrikas antirasistiska slagord på Nätverkets Mot Rasisms demonstration klockan 11. Det kommer vara jag, en jävla massa vita medelklasskids och ett gäng gammsossar. Segregation ända in i den antirasisitska kampen. Ett tydligt tecken på att vi alla bör göra en analytisk reflektion över vårt vardagsrasistiska samhälle och vår egen del i reproducerandet av det.

PROZAC NATION

EU I MIN RÖV

Photo: Anders Petersen

EU Val och politiker som jagar en genom Stockholms gator som provisionsförsäljarna på Tele2. Allting är jättebra och hejja EU och ihopljugna löften. Om du röstar på mig får du godis. Jag får högre lön.

Just nu ser du mitt fula nylle på folkets gator och på de lika fula valaffischerna jag tillverkat själv i Word och som utan anmärkning får patentera innerstaden. Men sen kommer du aldrig mer se mig förrän jag fjäskar för dig inför nästa val. Politiken är ju inte för folket. Det är bara något vi låtsas vart fjärde/femte år så vi kan fortsätta kalla oss för en demokrati. Och hejja EU så att makten flyttas ännu längre bort och du får ännu mindre möjlighet att påverka. Rösta på mig så jag får högre lön nu, för jag har egentligen ingenting att säga till om. Sverige är mest bara ett litet skitland i den Elitistiska Unionen. Och nu har jag inte tid med dig längre för jag ska iväg och le vänligt mot Berlousconi och hans facistiska förslag.