Foto: Eljest Art Collective Påklädd, utklädd, avklädd? Det finns inga tjejer och det finns inga män.
Den nakna kroppen är lika kulturell som den klädda. Gå ut finklädd och kom hem som en man. Klä på dig hela garderoben och bli avklädd på krogen. Måhända att mode kan betraktas som ytligt, men precis som brödkaveln kan bli ett vapen, kan kläder bli politik.
Det finns inga givna identiteter. Vi präglas av redan etablerade kulturer och symbolvärdar, av redan existerande identiteter och hierarkier. Det handlar om stereotyper, konventioner och förväntningar snarare än om någonting sant eller äkta. Kategoriseringar som ständigt skapas och återskapas. Gubbe. Fitta. Barn. Kvinna. Våldtäktman. Kåt. Kategoriseringar som bygger på en erfarenhetsmässig kunskap grundad på hur den gestaltade människan brukar se ut och framställas.
Det finns ingenting som är konstant. Verkligheten definieras utifrån en rad kulturella och sociala regler vi förhåller oss till för att framstå som normala och begripliga. Det handlar om vad vi gör snarare än om vad vi är. En process istället för ett tillstånd. Kläder, kropp och identitet. Etnicitet, sexualitet och kön. Finns det överhuvudtaget något som är ursprungligt inneboende i människokroppen? Performativitet. Det handlar om någonting vi gör. Om något vi skapar.
Antal klädesplagg i det offentliga rummet står för graden av kåthet. Kommersiella krafter tog patent på pattarna. Är den nakna kroppen egentligen mer avklädd än den klädda? Konstruerade könsuttryck har etablerats som en naturlig sanning.
Det är svårt att tänka utanför tankarna. Men det går att utmana förgivettagna normer kring kläder, kropp och identitet. Ge nya definitioner åt den inskränkta bestämningen av kön, sexualitet, etnicitet, kroppsdelar och anständighetens gräns. Maktstrukturer vidmaktshålls genom upprepning. "Ge upp är inte svaret, fucka upp är det".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar